I normala fall så ska man väl längta till helgen, längta efter att gubben är hemma och man gör något kul och mysigt.
Nu känns det bara jobbigt allting. Jobbigt att han äter, jobbigt att jag inte har energi att göra något, jobbigt att allting känns tråkigt för att jag inte har energi. Trött, frusen och eländig...
Nu har jag "bara" 10 kg kvar att gå ner. Av någon anledning så ser jag inte på det som att det är positivt, känns som det är hur mycket som helst. Även om jag har på mindre än 2 veckor gått ner 6 kg så känns det ynkligt. Dock så påminde Ingemar mig i kväll om att jag har ju faktist totalt gått ner 17 kg nu. Så det kändes bra iaf. Man glömmer lätt bort dom man har gått ner tidigare. Inte för att jag tycker det är någon tröst nu. Nu känns allt bara eländigt. Vill bara dagarna ska gå så att jag får sova igen. Men ska vi gissa på 3 veckor till så är jag under 80kg. Jag hoppas att det ska gå fortare, men jag tror inte det.
fredag 4 mars 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar