Bygglovet klart

Nu har äntligen bygglovet blivit godkänt. Känns fantastiskt. Och inte behövs det någon slutbesiktning heller, vilket är ännu bättre =)
Men det stod att vi behöver att någon kommer hit och gör utstakning, vilket jag måste ringa och fråga honom om, för utbyggnaden kommer ju sitta ihop med huset, det är ju inte så det ska stå några meter ifrån så det är svårt att mäta.
Men vi får se vad han säger.

Nu har vi även isolerat klart och satt upp panelen klart (förutom där utbyggnaden kommer hamna) så det känns riktigt skönt. Och allt hann vi med innan snön kom. (vilket den förövrigt fortfarande inte gjort)

Det känns väldigt märkligt att vi inte har snö och det är den 29 november. Men nu har det iaf börjat bli lite minusgrader så det lär ju inte dröja länge till.

Minus igen

Gjorde ett test idag. Minus sa det.. ingen bäbbe nu heller :/
Hade väl inte förväntat mig något annat, dock hade jag verkligen hoppats. Nu är det egentligen en vecka kvar innan jag ska testa enligt Dr. Sol. men på alla andra kliniker folk gör ivf så får dom testa efter 14 dagar. Så det ska ju visa nu. Varför man ska vänta så länge enligt Dr Sol vet jag inte. Men det blir ett test till i helgen, men jag förväntar mig inte något annat resultat då, för jag känner mig inte gravid.

Kändes riktigt jobbigt. Nu kommer det kosta 55000 för att få fortsätta försöka. Fy att det ska vara så fruktansvärt orättvist. Vi bor i samma land, men ändå så skiljer det så otroligt mycket beroende på vart i landet man bor, hur många försök man får. Pratade med maken och han ville också att vi ska försöka på nytt så snart som möjligt igen. Så bara att börja pumpa kroppen full med nya hormoner igen.

Ruvardag 12

12 dagar sedan insättningen av vårat lilla embryo.
Känslorna åker berg och dalbana kan jag lova.
Ena stunden är jag övertygad om att det inte är någonting alls, ledsen, arg och förbannad om vart annat. Sen så kan det tvärvända och jag inbillar mig att jag känner mig gravid, och att bara försöka tänka positivt. Googlar och hittar positiva svar på mina oros-frågor.

Det har slutat ömma i brösten för några dagar sedan, vilket är en av anledningarna till att jag känner mig säker på att det inte är någonting.
Men så är jag nått så sjukt trött hela tiden. Bara en liten stund efter jag vaknat känner jag mig trött igen. Det gör att jag känner att det kanske finns hopp ändå. Men samtidigt så stoppar jag i mig progesteron 3 gånger per dag. Och progesteronet är det man blir trött av, så då kan jag skylla på att jag proppar i mig det och då få det till att jag inte är gravid.
Fick i går bruna flytningar och deppade ihop helt. Men så svarade min vän google att det är tydligen vanligt och beror på små blodkärl som bildas på livmodertappen.. Hoppet tändes igen.
Har kramper i magen, ganska så lika mensverk, fast inte ihållande utan det kommer och går. Ångesten tog vid även där. Nä, det är ju mensen som är på väg.. Googlade IGEN.. tydligen så kan man känna det även när man är gravid, för det är livmodern som växer massor just nu och då får man ont, liknande mensverk.. så är gnistan tänd igen.

Så det är väl inte så konstigt att hoppet och tvivlet kastas om vart annat. Ska bli riktigt skönt att snart få veta, så man slipper dessa känslomässiga svängningar hela tiden.

Håller tummarna massor nu..

Hipp Hipp Hurra

För mig...
Jag har nämligen blivit ett helt år äldre. Känner mig mycket klokare och visare nu.
Nä, ville bara skriva att det har nog bara hänt en gång förut under min livstid att det inte har varit snö på min födelsedag.
Inte en enda snöflinga.
+7-8grader ute.
Det är inte som det ska.
Men det är skönt.. Så otroligt himla skönt att slippa snön. Bara hoppas den inte ligger kvar extra länge till våren istället, utan att den snabbt ger sig iväg. =)

Ruvardag 5

Ja, av någon anledning så kallas det att man ruvar dagarna mellan ET och testdagen.

Så idag räknas som ruvardag 5.

Fy, att det skulle vara så fruktansvärt jobbigt att vänta dessa dagar, det trodde jag inte. Nog är det drygt då man väntar på att få börja spraya, man väntar på mensen, man väntar på äggplock.. men ingenting slår denna eviga väntan. Jag hade ju trott att man skulle kunna slå bort dom tankarna med att sysselsätta sig med annat, men så är det inte. Konstant dessa slitande tankar som snurrar omkring i skallen. Det är aldrig tyst. #nä, det går inte #denna gången har det säkert tagit #Nu måste det vara våran tur #ägget såg ju fint ut sa läkaren #varför blev bara ett ägg befruktat #hur ska vi göra för att ha råd med nästa 3 försök #vi kommer ju inte behöva göra fler försök... o så fortsätter det hela tiden.

I går eftermiddagl var jag så fruktansvärt trött att jag knappt orkade sitta upp, så jag sa till Ingemar att jag skulle lägga mig en stund, för jag höll på svimma av trötthet. Min älskade kära make lät mig då sova i 2 timmar. Vilket resulterade i att när det var dax att sova var jag piggare än någonsin. Jag somnade iaf inte före 03:30 på natten. *suck*

Måste försöka hålla mig vaken idag så att jag kommer isäng i vettig tid i kväll.

Projekt bygga ut

Det här med att söka bygglov är lättare sagt än gjort.
Fy tusan vad vi har fått tjaffsa med dom. Man blir bara irriterad.
Redan i början av året så hade vi en ritning klar som vi visade för en handläggare på byggnadskontoret, för vi ville inte skicka in om det inte såg bra ut. Hon sa direkt att dom kommer inte godkänna det för vi är för nära tomtgränsen (gränsen ut mot skogen) där ingen bor och ingen någonsin kommer att bo. Vi hade markägarens godkännande, men det skulle ändå inte gå. Så hon sa vi fick skicka in och ta det till politikernivå om vi ville, men det orkade vi inte.

Så vi fick tänka om i helt nya banor. En helt ny ritning, åt ett helt nytt håll. Mycket sämre, mycket fulare, men dock genomförbart.. trodde vi...
Vi visade denna nya ritning för samma handläggare som sa att det denna gången såg bra ut och att det var bara att skicka in.

Där uppkom problemet. Det var inte samma handläggare som fick vårat ärende, utan en helt ny kille som börjat jobba där. Och han anser att iom vi gör en utbyggnad med nivåskillnad så måste vi ha antingen en hiss eller en ramp.
Vi tänkte direkt att ja men en ramp är ju enkelt att rita in. Nä.. inte alls.. när man kollar på bestämmelser och allt så skulle det innebära att rampen måste vara 8m lång för att ha rätt lutning.

Så det insåg vi direkt att det inte skulle gå. Så fram med google och leta hiss-alternativ. Hittade en liten smidig trapp-hiss. Dvs man sätter sig på en stol som går längst efter trappen och för en uppåt. Hittade en sådan på blocket för 1000:- och tänkte att det blir perfekt. Mailar en bild på den till vår handläggare och får till svar att den är inte godkänd, för den måste uppfylla följande villkor:

"...ska minst en av dem rymma en person som använder rullstol och en medhjälpare. En sådan hiss eller annan lyftanordning ska också utformas så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga självständigt kan använda den." DVS den måste ha en lyftplatta på 1,1 x 1,4 meter.
MEN VAD.. det handlar alltså om hur mycket pengar som helst, för att inte tala om hur stor plats det skulle ta i vårt lilla plutte hus.

Så jag blev rätt så på dåligt humör. Ringde upp vår handläggare och sa att nu får han komma ut hit och tala om hur vi ska göra. För vi har tömt alla våra idéer. Sagt och gjort. Veckan efter så kom han och hälsade på oss.

Måste bara beskriva lite hur det ser ut där vi bor.
Vi bor i en gammal sommarstuga, uppe på ett berg. Vi har en höjdskillnad på 27 m från brevlådan/soptunnan upp till huset. Från där vi parkerar bilarna har vi en höjdskillnad på 7 meter upp till huset. Dvs c:a 20 trappsteg. Sen så har vi ytterligare en trapp med 6 trappsteg för att ta sig in i huset. Denna sista trapp på 6 trappsteg skulle försvinna vid våran utbyggnad och vi skulle istället få en trapp inomhus på 4 trappsteg.
Inomhus så är ingen dörr tillräckligt bred för att ta sig igenom med en rullstol, man tar sig inte in i badrummet öht med en rullstol. en rullstolsbunden kan inte rymmas i duschen, för den är för liten.

Så jag sa till handläggaren att han ser ju att det finns ingen möjlighet att en rullstolsburen kan bo på våran tomt, för det är omöjligt att ha en utomhushiss på den höjdskillnaden. Men nä.. han såg inte det som något problem. Det var ju bara "att fylla lite material och göra en handikapp parkering uppe vid huset". o nu pratar vi alltså om en höjdskillnad på 7m upp för berget. Det går åt mer än lite material till det.
Så han ansåg fortfarande att vi behövde en hiss inomhus.

Så började jag fråga honom om det skulle vara godkänt om vi lät trappen som är utomhus vara kvar och istället gjorde trappen neråt på ett annat ställe, för trappen idag är ju godkänd. Jo, det skulle vara ok. O om vi flyttade ut entré dörren längst ut på altanen, dvs i direkt anslutning till trappen, var det fortfarande godkänt då? jo. Det var det, så länge man kom åt resten av huset i samma plan så var det ok.
Så då sa jag till honom att om vi gör båda dom två ihop.. är det fortfarande godkänt då? hrmm.. jo, sa han, det var det ju faktist.
YES. tänkte jag. då flyttar vi dörren längst ut, låter yttertrappen sitta kvar, gör en rak ramp över till köket och så bygger vi som vi hade tänkt sen.
För så fort dom har varit och besiktat huset så får man ta bort dessa anpassningar. Så då bygger vi bara igen dörren och plockar bort rampen efter dom har besiktat. Lite krånligare än vad det hade behövt vara, men äntligen en lösning.
Allt detta tjaffs har nu inneburit att det hunnit bli alldeles för nära inpå vintern för att börja med en utbyggnad, så vi får vänta tills våren.
Idag såg han vår nya ritning på pdf och sa att det ser bra ut. Så nu får vi skicka in den till veckan och hoppas att han godkänner den så fort som möjligt.

Men vilket löjligt tjaffs dom håller på med. Det finns ingen möjlighet i världen att kommunen skulle godkänna en handikappanpassning av vårat hus, så det är fullkomligt löjligt att behöva handikappanpassa det. Det förstår ju vi också att blir någon av oss rullstolsburen så kan vi inte bo här.

Så nu får vi i vinter jobba inomhus med alla projekt där istället.

Embryo Transfer

Nu har dom planterat ett embryo i mig. Det känns helt overkligt. Nu får vi verkligen hoppas att det är ett kraftigt och livsdugligt embryo som vill växa sig stor o stark.

Dom plockade ju ut 5 ägg i måndags. 4 av dem var befruktningsdugliga, men bara ett blev befruktat. Dr sol tyckte det var mycket konstigt att det inte blev fler.
Men förhoppningsvis så räcker det med ett.

Nu är det en evig väntan på 19 dagar innan graviditetstest.

Trodde det skulle göra ont i dag med, men det gjorde absolut inte ont, det enda som gjorde ont var när han satte in den tången, annars kände jag ingenting.

*håller nu tummarna*

Efter äggplock.

Ja i går var vi på äggplock igen. Hade bestämt mig för att inte skrika denna gången, oavsett hur ont det gjorde. Detta visade sig vara en bra taktik, för sköterskan (samma som förra gången) tyckte mycket mer synd om mig denna gången, för jag kämpade så mycket, så jag fick extra mycket smärtstillande =)
Hade även legat med en tens apparat innan och efter, vilket både kändes skumt och skönt.
Läkaren sade att det skulle bli värre denna gången, för det var många fler blåsor som skulle ut. (c:a 32 st). Men jag upplevde det ändå som det gick lättare denna gången, o om det beror på tens apparaten, mer smärtstillande, att jag visste vad som skulle hända eller en kombo av alla, det vet jag inte. Men det gick bättre nu än första gången, trots att läkaren hotade med värre smärta.
Sen så fick jag en rejäl antibiotika-kur intravenöst (tog 8 min att spruta in) för att han hade stuckit mig så många gånger att han var rädd att det skulle bli infekterat.

Så i går kväll var jag rätt så spak kan jag säga, sov mestadels hela eftermiddagen/kvällen. I natt har jag sovit otroligt mycket bättre än efter förra äp. I dag mår jag nästan som vanligt, känns lite som en kraftig mensverk bara. Inte som förra gången då jag var nästintill immobil i en vecka.
Så hela allting har gått smidigare denna gången. Så nu håller vi tummarna för att det blir en befruktning så att vi får sätta in ett embryo i morgon eller på torsdag.

Trots att det var 32 blåsor denna gången och 25 förra gången så var det bara 5 ägg ändå. (förra gången var det också 5 ägg)
Så har man läst om statistik o allt annat möjligt så det är inte bra. Försöker att inte tänka på det utan bara vänta tills vi får veta hur det ser ut. Inte spekulera någonting.

Nu håller vi tummarna att det fungerar.